come let's pray for the weekend



Det är helger som denna man kommer sakna när det bär av mot Sverige om mindre än (!!!!!!!!) tre veckor.



I fredags träffade jag Johanna vid Liverpool St. Lyckades naturligtvis anlända - lite - sent. Älskar bussarna. Iaf så strövade vi runt lite och beundrade landskapet innan vi började dra oss mot Shoreditch High St och Village Underground. Marie och jag hade vunnit två biljetter var att se The Horrors men hon svarade ju inte på telefånen. Iaf så fick vi sällskap av Amanda och så småningom även Marie. Vi gådde in (åh gratis väskor!) och efter en kortare promenad (CIDER?!??!!? ) såg vi The Horrors. De var micket bättre än vad jag hade trott. Tror inte att de spelade den enda låten som jag kunde (Excellent Choice) men lite svårt att höra för ljudet på micken var väldigt lågt och alla låtar låter ungefär likadant...





Sen missade vi sista tuben från Liverpool St så vi gick upp för att leta bussar. Slagsmål mellan några killar urartar och en av dem råkar slå till flickvännen till en av de andra killarna. Hon flyger och blir liggande medvetslös på marken. Ingen gjorde något och vakterna var upptagna med att stoppa slagsmålet. Helt sjukt. Så jag sprang fram och kollade att hon andades och samlade ihop hennes saker så ingen skulle sno dem. Amanda fick fatt på nån vakt så jag sa åt honom att ringa ambulans. När hon låg i framstupa sidoläge fick jag lov att lugna ner hennes pojkvän som var ytterst uppretad. Ack.

Plötsligt insikt att Marie hade försvunnit. Vad i helvete, tänkte vi. Sista tuben in mot stan hade ju gått? Visade sig senare att hon helt enkelt hade tagit tuben österut istället och hamnat ute i vem-vet-var i  nordöstra London. Kan ju påpeka att hon bor i Richmond, i sydväst. Söt onykter unge... Amanda försvann även hon. Johanna och jag fann en buss mot Kings Cross men den kom aldrig.

Började prata med folk vid hållplatsen för att se om någon ville dela taxi. En holländare nämnde att han gillade musik "especially folk" och jag var naturligtvis tvungen att nämna att Johnny Flynn spelade idag. Hade ju redan tjatat på alla jag känner så nästa logiska steg var väl att berika okända människors vardag med den lilla blonda fluffbollen (jag pratar alltså om Johnny här).

Bussen dök upp och vi fann nån svensk (Abby??) och hans hus där det var fest. Klockan var vid det laget dock halv 3 och jag insåg dock att jag skulle upp dagen efter så var tvungen att sticka nästan direkt.




Hm, lördag. Ja, alltså jag vaknade och det var ingen trevlig upplevelse. JESUS KRISTUS. Alvedon dämpade i alla fall huvudvärken något. Träffade Frodo och hennes vänner på Marylebone (de hade hittat dit). Tåg till Wembley, jakt på mat (god pizza) och sen gådde vi in. STORT ställe. Vi köpte ju biljetter rätt sent så inte direkt de bästa platserna. Men vi sedde ju iaf hela arenan, HAHAHA. Asso, vi satt väldigt högt upp och lägg betoning på HÖGT. Svindelkänslor i början. Men Green Day var duktiga. Ca 80 000 personer där.


TRE TECKEN PÅ ATT VI VAR I ENGLAND

1) Billie Joe började sjunga Hey Jude. Kvällens mest högljudda allsång. Om man sjunger Beatles sjuger engelsmän med. Alla kunde utom Frodo. (Snälla ge mig biljett till Paul MacCartney i Hyde Park nästa vecka danke??) England v Beatles

2) Billie Joe "frälste" nån liten kille. Han föll omkull och började resa sig upp innan han kom ihåg att han skulle ligga kvar tills låten var slut. Alla jublade. Sedan frågade Billie Joe varfrån han kom och killen skriker "IRRRRRRRRRLAND!!!!!!". Kvällens högsta burop. England vs Irland 

3) Han låter publiken sjunga första delen av American Idiot. Lite problematiskt med taxten men ALLA kan "FUCK AMERICA". Billie Joe säger att det är deras största spelning någonsin och han älskar England blabla och till slut skriker han "FUCK USA". Kvällen högsta jubel. England vs USA


Sedan skulle 80 000 personer ta sig hem. Londons tunnelbanesystem började gråta. Slutade med att jag - återigen - inte hann med sista tåget så blev till att åka buss.



Idag sov jag lite längre än vad jag skulle, ehehe. De har stängt den norra änden av Piccadillylinjen igen!! Hur vågar de?! Piccadillylinjen som alltid är öppen!! Jaja, bara (gratis!) buss en station till Wood Green så det är väl inte hela världen. Iaf. Tub till Marble Arch för pickenick i Hyde Park. Amandas sista helg, hon åker hem på torsdag...






Miri, Nataly





Johanna, Siri



Amanda, Marie


Sedan mot Royal Festival Hall och JOHNNY FLYNN!! SÖT KILLE. Hm, ja. Han var söt. Vet inte vad jag ska säga. Man brukar ju säga "söt" när man inte riktigt orkar komma på något bättre att beskriva saker med. Men Johnny ÄR söt. Nån kille i publiken bad han spela Cold Bread (bästa låten!) men han sa "Nej... Nej, alltså jag har inte min mandolin med mig". Sen när han råkade börja en låt fel så utbrast han "oh FUCK!". Sen massa ursäkter för att han spelade fel och för att han svor och jag vet inte vad. La la laa, me gusta. Snodd bild från last.fm:





Sen spelade Slow Club. De var massa bra. Svårt att tro att de bara var två personer så micket ljud som de gjorde. Tjejen hade i alla fall ungefär den värsta bakfyllan någonsin och bad så micket om ursäkt. Förstår ej varför för det lät inte dåligt. Snäll person gav henne en flaska vatten, haha. Sedan blev det väl till att bege sig hemåt. Bussarrrrrr.





BRA HELG VA.




xx

Kommentarer
Postat av: Sarah

låter som en mycket bra helg!

2010-06-21 @ 20:35:52
URL: http://sjennifero.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0